svalkar vinden

Det finns en annan sida, det finns någonting jag aldrig ser. Men jag vill inte veta vad, för därifrån syns längtan mer. Men om jag tar mig från en sviken dröm och hit igen, så kanske jag kan känna meningen med tystnaden.

Ser du något bakom molnen, känner du lyckan genom sorgen.
Jag har inget mer än mina tankar.

Som om jag vore av stål och glas, borde gå men stannar kvar. Jag har lovat och glömt, förlåtit, fördömt. Försent för att ångra men tid nog att tänka om och leva med det.
Jag saknar det som inte finns och sprider ut mig själv i vinden.